Ibland undrar man varför man skaffade hund. Idag är en sådan dag. Nederbörden växlar mellan snö, hagel, regn och småspik och inte nog med det, den kommer vågrätt ochså. Skulle helst ha velat krypa ner i min gosiga säng, men den stackars hunden man har hoppade runt i hallen med alla fyra tassarna i kors och påtalade högt och ljudligt hur nödig hon var. Lika bra att ta tjuren vid hornen tänkte jag då som matte och på med hela vinterstassen. När vi väl kom ut var graden av nödighet hos hunden betydligt minskad, vi kom väldigt, väldigt, väldigt långt innan hon satte sig. Halvvägs runt vår promenadslinga fick Pyret dessutom jackpott. Då kom bästa kompisen ikapp oss. Cheyenne är en 4-vägskorsning med bla Pudel, Powderpuff och Shitzu i. Hon är ett år yngre än Pyret och av någon konstig anledning har dessa två tikar fattat tycke för varandra redan från början. Pyret har ju aldrig varit särskilt förtjust i valpar förutom då Cheyenne. Hon har dessutom avskytt valpar som varit väldigt framfusiga och dem har hon alltid uppfostrat men inte Cheyenne. Vi har ochså gått samma lydnadskurs men det blev för svårt med platsliggningen. Pyret låg eftersom hon tränat det momentet längre men Cheyenne tyckte att det var ett ypperligt tillfälle att få leka. Nu går Cheyenne på agility och vi har ju en termins kursuppehåll pga ni vet vad!!!!!!!!!

I förmiddags skjutsade jag dottern till kyrkan där hon är hjälpledare på Söndagsskolan. Sedan bar det av till klubben. Madde och jag skulle träna lydnad. Jag ringde efter henne men hon hade en del gångsysslor innan hon skulle vara klar så hon fick bjuda på en kopp kaffe under tiden. Träningen gick jättebra, Milou och jag jobbade mycket kontakt och linförighet. Vi körde ochså lite hopp samt inkallning. Apporten var inte så kul men när vi bad honom att städa kunde han i alla fall ta den och förflytta den mot oss. Pyret och Tiger fick ochså komma ut ur bilen och träna en stund. Pyret går "Skrytvarning" helt suveränt på linförigheten, även hopp och inkallning går kanon. Tyckte inte riktigt om det blöta underlaget så det blev inga läggande á la border collie men hon la sig i alla fall. Sen kom vi till vår akilleshäl nämligen apporteringen. Har tidigare fått lära mig att aldrig börja med att kasta apporten.På lydnadskursen i tisdags fick jag tipset att kasta apporten samt att leka kamp med den, tidigare helt förbjudet. Hör och häpna idag hämtade Pyret apporten och kom och lämnade den till mig, och inte bara en gång utan 3 gånger innan vi bröt. Gissa om hon har en stolt matte nu. Eftersom Pyret varit så duktig på träningen fick hon smulorna i pastejförpackningen. Hon är inte ett dugg bortskämd.

På eftermiddagen kom Madde och hennes son hit och fikade så nu vet jag att bullarna är godkända.

Nu är det dags att sticka sista 8 varven på ärmhålen, eller heter det frambenshålen? på Milous tröja. Hoppas vara klar till den 17:de då vi har nästa kurstillfälle.

Kram och Natti Natti