Nu var det alldeles för länge sedan jag skrev men av någon konstig anledning som nog alla mammor känner till räcker aldrig tiden till. Just nu sitter jag och njuter av min Mors-Dags present. Den består i att resten av familjen åkt till Marieberg i Örebro för att komplettera grejor till sonens rum. Jag och voffsingen valde att stanna hemma eftersom det är fruktansvärt varmt. Jag njuter av varje sekund kan jag lova. Jag ska visserligen städa och tvätta men att kunna göra det utan att bli avbruten hela tiden gör att det går så mycket fortare än annars. Dessutom kunde jag ju ta mig en stund till bloggen.

Flyttningen av sonen till nya rummet gick fortare än beräknat. I morgon kommer nämligen två tjeckiska elever från en musikskola i Karlsbad och ska bo hos oss veckan som kommer.
Dotterns skola har ett årligt utbyte med den skolan och vartannat år åker våra svenska elever till Tjeckien och vartannat år kommer dom hit. Förra året var dottern där och bodde i en familj med tre barn. Alla sov i samma rum men gästerna fick bästa sängarna. Det var en upplevelse för livet för ungdomarna och nu ville vi kunna bjuda igen. Vi har nu röjt ur sonens rum samt lånat en extra säng förutom den vi hade själva. Vi vet inte vilka som ska bo hos oss ännu, det kan bli allt från två fnissiga 8-åriga tjejer till två nittonåriga grabbar. Spännande är det!. Ett annat problem som vi ännu inte vet något om är att det inte är självklart att man läser engelska i tjeckien. Många läser tyska och min tyska sedan 70/80-talet har jag noggrannt förträngt. Jag tror inte ens en rejäl diskdefragmentering av hjärnan skulle hjälpa, tror möjligen att alla tyska data raderades vid någon tidigare datakrash fniss.

Det är ett mastigt program för våra gäster under veckan med flera konserter och en del turistande för tjeckerna. På tisdag kväll har de en stor konsert i V Vingåkers kyrka som nog blir väldigt pampig. Ska försöka få igång min videokamera så att jag kan spela in lite.

Nu ska jag fortsätta med mina uppsatta mål för dagen, förhoppningsvis blir jag klar tidigt och kan sätta mig ute och njuta. mVisserligen kan jag inte vistas i solen pga jätteproblem med soleksem men någon skuggig plats ska jag nog hitta. //Kramar!

Stackars lilla sonen. Genomförkyld och feber igen. Har inte suttit vid datorn på hela dagen och då är han sjuk. Han låg i soffan när jag varit ute med hunden och tittade på Teletubbies. Han är ju bara 14 år. Som mamma var det nära att jag övervägde att kontakta akuten. Senare under dagen visade han mig ett fästingbett han fick för några veckor sedan. Från början blev det en jättestor röd fläck med klart avgränsad kant. Eftersom man ska avvakta gjorde vi inget mer än att vi la på alsolspritomslag. Idag har det slagit upp vätskefyllda blåsor så imorgon får jag nog prata med någon av våra sjuksyrror. Många symtom på borrelia är ju desamma som vid förkylning/influensa.

Igår var vi på Rotary-konserten med Andreas Johnsson, Katrineholms musiklasser åk 9 och med Jowan Radomir som konferencier. Det var en mäktig upplevelse och det är otroligt vad ungdomarna efter snart tre år i musikklass kan. Man fick både ståpäls och gåshud. Som tur är blir det inte helt slut med musikklasserna när dottern slutar. I oktober firar de 10-års jubileum och då är alla tidigare elever inbjudna att delta.

Imorgon blir det jobb. Funderade först på att ta ledigt men såna här klämdagar brukar vara väldigt lugna och då kan man hinna mycket annat som man inte gör annars. Jag har helgarderat mig själv från att kunna ta ledigt i sista stund. I onsdags tömde jag mina lagerskåp för att förbereda inventering av alla stödbandage. På måndag när jag är ledig har dietisten mitt behandlingsrum så då måste hela inventeringen/städningen vara klar, smart av mig eller hur?

Kram och Natti, Natti

Idag har vi haft kursavslutning på vår Lydnadskurs. Som det sig bör körde vi en avslutningstävling med riktig domare, tävlingssekreterare och tävlingsledare. Första momentet platsliggning blev en rörig historia för första gänget. Tur att jag och Milou tillhörde andra gänget. Alla moment gick skapligt för Milou. värre var det för mig som förare. De nollor vi fick var rena förarfel. Vi har ju inte tränat något utanför kurstillfällena så jag får verkligen vara nöjd. Vid "prisutdelningen" visade det sig att vi slutat tvåa så jag blev jätteglad. Har redan anmält mig för att gå med Pyret till hösten. Vår domare Leif gick igenom med alla vad vi gjort och vad vi ska tänka på inför framtiden. Träningen börjar redan på torsdag då vi ska åka till Therese i Grytgöl och träna.

Nu ska jag ta en varm dusch och sen blir det Natti, Natti //Kram

Lika bra att börja med de tråkiga nyheterna. I fredags var jag till veterinären och gjorde ett ultraljud på Pyret. Tyvärr fick vi inte se det vi verkligen längtade efter nämligen små bordervalpar. Vetrinären hittade ingenting så troligen går hon tom. Han lade i och för sig in en reservation för att någon valp möjligen kunde gömma sig bakom tarmarna men det tror jag bara han sa för att ingjuta lite hopp ändå. Kan inte påstå att man varit särskilt pigg under helgen men sånt är livet. Maken tyckte genast att vi skulle prova para henne igen vid nästa löp men eftersom vi vet att det varit problem med hennes ena syster så har jag inte bestämt mig. Har varit ute och tittat på valpar men inte hittat något riktigt intressant att ev kunna köpa.

 Idag har jag istället börjat titta efter utställningar vi kan delta i. Igår fick Pyret följa med på specialsök utbildningen och gissa om hon var överlycklig. 4 veckor i "karantän" har inte varit populärt. Nu behöver hon ju inte vara försiktig längre så nu blir det fullt ös igen. Igår kväll hade jag en helt uttröttad hund som knappt orkade följa med ut på kvällsprommis.

Idag är jag "ledig" med allt vad det innebär. Först en massa ärenden på samhället, sedan 5 IKEA-kassar med tvätt. Maken var så stolt när han hade tvättat undan allt i tvättstugan. Att slänga in i tvättmaskinen är inte särskilt betungande men att hänga, ta ner samt vika och sortera ger ju desto mer jobb men när det gäller karlar har de ju svårt att se hela händelsekedjan. Att starta upp händelsen borde ju generera ett Nobel-pris i hans ögon.

På onsdag ska vi på konsert. Dottern går ju nian i musikklass och varje vår i åk 9 får de delta i en konsert med en känd artist som Rotary anordnar. I år ska de sjunga med Andreas Johnsson. Denna konsert har dem sett fram emot under hela sin skoltid. Första veckan i juni kommer ca 100 pers från Karlsbad i Tjeckien för ett elevutbyte med musikklasserna. Ev ska två elever bo här men vi vet inte ännu. Spännande är det i alla fall.

Nu ska jag påbörja kvällsmaten. Ska nämligen på en information ikväll som  kommunen anordnar för anhöriga till dementa. Kul att åka på jobb när man har ledigt. Kommunrepresentanten kom i sista minuten på att en hel del av de rättigheter de ska informera anhöriga om innebär merarbete  för oss på landstinget och då är det ju bra för oss att veta vilken information de lämnar ut. Jag har redan påbörjat ett förbättringsarbete kring hur vi tar hand om våra dementa men vissa förändringar får man "smyga" in för att kunna genomföra i den dagliga verksamheten. Kram Vi ses!

Tänk redan inne i maj månad. Våren går alldeles för fort. Inför denna månad har jag satt upp nya mål när det gälller bloggen, dvs försöka vara mer flitig. Men man får väl se hur det går. Igår var en ganska lugn dag. Vi började flytta över sonens kläder till nya rummet och passade samtidigt på att sortera bort urvuxet. Man blir nästan mörkrädd när man ser hur mycket han växt sista året. Det skulle vara "bäst-före-datum" med någon form av återlämningssystem när killarna är i början av tonåren. I och för sig behöver han ju inte lika många plagg nu och som mamma får man försöka anpassa sig till den nya tiden. Några som däremot blir glada när vi rensar är barnens sk "bonuskusiner", grabben är visserligen ett år äldre än min son men han är betydligt mindre i storleken. Skillnad är det med dottern som inte kan gå till skolan två dagar i rad med samma kläder. Öppnar man hennes garderob anfaller allt som finns där.

En positiv sak inträffade också när vi höll på och plockade. Sonen ville helt frivilligt lära sig vika sina kläder för att kunna hjälpa mamma att ta reda på tvätt. Gissa om jag hade viljat pussa honom när han sa så, men närmare än 1,5 meter kommer man inte för då kan han drabbas av kvinnliga baciller.

I eftermiddag ska jag åka upp till kyrkans minneslund. Den andra maj är en  jobbig dag för mig. För exakt 10 år sedan dog min pappa helt oväntat endast 61 år gammal. Vi hade efter flera år utan någon tätare kontakt börjat träffas igen, till stor del beroende på barnbarnen som han älskade. Tyvärr hann vi inte träffas så ofta eftersom avståndet till Jämtland var alltför stort och att hans "nya" familj hade en del åsikter om saker och ting. Det enda vi visste om pappas vilja var att han ville ha sin aska strödd uppe på fjället vilket vi också gjorde. Jag brukar därför hedra honom genom en tur till vår minneslund.

Nu över till lite roligare saker. Pyret verkar ha drabbats av ett visst morgonillamående, hon är tämligen trött och vi tycker juvret börjat växa litegrann. Kanske är alltihop inbillning eftersom vi så gärna vill ha valpar men vi hoppas, hoppas och hoppas. Madde ska titta på henne imorgon eftersom vi ska åka på utflykt så att hundarna och även vi får ha lite skoj. Matsäck på en filt ute i det gröna är ju tämligen lockande, tom sönerna ska nog följa med. Dottern är inte vidtalad eftersom hon spelar med Kammarorkestern i Katrineholm hela dagen men jag tror säkert hon ochså följer med. Nu ska jag jaga snabeldraken ett varv i vårt sovrum. Jag råkade dra fram en brudkista jag har som reservgarderob (för säsongsbetonade kläder) och det jag hittade bakom den vill jag knappt nämna, min mamma brukar inte tala om dammråttor utan om kattungar och i detta fall var de så stora så de nog håller på att få ögon. Alltså till ATTACK!!!!!!

Vi hörs! Kanske redan ikväll, Kramar