Äntligen en lugn stund för mig själv så att jag kan blogga. Förstår inte vart tiden tar vägen. Jobbar ju deltid så egentligen borde man inte ha något att skylla på. Huset vi köpte av svärfar tar dock mycket tid till renovering och eftersom maken står för det blir det annat över till mig. Vi har i alla fall inte behövt skriva till arga snickaren för att komma igång. Härom kvällen var dottern och jag en sväng till Norrköping. Hon ska delta i något som heter Sportlovsorkestern med Norrköpings symfoniorkester och nu var det upptaktsträff. De flesta deltagarna kommer från Östergötland och så några st från Katrineholms kulturskola. Det är fascinerande att se gymnasiekillar i sk svartrocksstil och med dreadlocks komma inklivande med en fiol eller cello på ryggen. Alla dessa ungdomar (ifjol 78 st) väljer att tillbringa sportlovet med att spela klassisk musik i en symfoniorkester. Två konserter planeras med en proffesionell dirigent, (Motala 20/2 och Norrköping 21/2). Att åka hem blev dock en upplevelse jag inte vill veta av igen. Det var glashalt och det frös på snabbt 50-60 km/h var högsta möjliga hastighet i ca 8 mil.

Igår hade jag precis satt mig vid datorn när en väninna i hundklubben ringde. Hennes 13 år gamla storpudel hade rymt i samband med att hon var på klippning. Eftersom hon inte bor i Vingåker och hennes ålder var det ju jätteviktigt att hitta henne. Dottern och jag tog hunden och tillbringade sen ca 2 timmar ute och letade. Ringde in Madde som kom med sin Whippet Milou. Han har letat bortsprungna hundar på klubben förut och visade ganska snart inom vilket område hon troligen befann sig och till slut fick en som hjälpte till syn på henne och matte kunde kalla in henne. Ingen annan kunde komma i närheten. Men slutet gott!!!!.

I helgen ska jag på kurs på klubben jiipiii! Vi ska få lära oss mer om lydnad av Inki Sjösten. På söndag ska vi fira dotterns 16 års dag, dags att låsa in bilnycklarna!.

Igår hade vi besök från Eskilstuna. En kompis som bodde här förut och hennes man. De hade med sig sina 2 hundar. Två blandisar, jättesöta. Den ena en vuxen tik som heter Bea och sen lilla Torsten 15 veckor. Pyret gjorde som hon brukar och började genast uppfostra valpen som blev jätteskraj, efter ett tag tyckte hon dock att han lärt sig och då blev det full fart på leken. Jättekul att ha en tik som accepterar andra vuxna tikar utan problem.