Äntligen snö, jag älskar snö. Jag avskyr snöskottning men idag var det okej med 7 grader kallt och inget vanligt Sörmlandsblask. Pyret såg lite förvånad ut i morse men slängde sig sedan djärvt utför yttertrappen. Hon gillar snö men insåg inte att det fortfarande snöade. Hon avskyr allt som kommer uppifrån, regn, snö eller duschvatten spelar ingen roll. Bara DET har landat är det okej.  Morgonpromenaden blev kort, Pyret vände så snart hon uträttat sina behov och matte lydde då minsta motståndets lag och gick hem igen. Som tur var ringde kompisen Åsa och bjöd på kaffe. Hon hade dagen till ära ryggskott (lämpligt i det här vädret). På med ytterplagg och koppel och ut igen. Den här gången gick promenaden bättre. Hos Åsa kan man alltid få något gott och det går inte att missa. Resten av dagen har varit lugn. Vid kvällspromenaden kom Pyrets syster och halvsyster ikapp oss. Pyret och Smilla har ett horn i sidan till varann efter ett slagsmål när dom var unghundar och naturligtvis var Pyret tvungen att gruffa när dom passerade. Som tur är tycker Pyret inte om mattes arga röst och för henne blev det 1,5 km träning i fotgående ca 50 m efter systrarna. På slutet räckte det med en harkling från matte som korrigering. Väl hemma trillade hon ihop i lillhusses tv-soffa och har fortfarande efter 2 timmar inte visat sig. Träning är bra på många sätt. Nu ska även jag trilla ner framför tv:n. Imorgon blir det söndagsaktivitet på hundklubben.