Igår blev min hund misshandlad. Vi åkte ner till hundklubben i god tid inför tipspromenaden men när vi kom var vi själva. Naturligtvis hade jag glömt nyckeln till lokalen. Passade istället på att släppa lilla odjuret lös en stund. Vi gick längs med ån när hon blev jätteintresserad av en hög med löv. Innan jag hann säga flasklock hade hon rullat sig i högen men när hon var klar såg hon inte smutsig ut så man kunde dra en lättnadens suck. När vi kom in i klubbhuset upptäckte vi dock att vår hund spred en odör som inte var av denna världen. Det gick inte att ha henne inne. När vi skulle åka hem fick vi veva ner rutorna i bilen. Väl hemma började misshandeln. Pyret avskyr att duscha, att dessutom bli schamponerad och sköljd 3 ggr tyckte hon var pest. Efter torkning rusade hon runt i hela huset och försökte fixa frisyren. Vid kvällspromenaden kröp hon längs med staketen, hon verkade skämmas över sin nya doft och frisyr. Så här i efterhand har vi nog kommit på vad hon rullade sig i, i vår å har vi små charmiga bävrar och det finns en anledning till att man säger att det luktar bäver tro mig. I morse var det dock som tur är bortglömt. På fm tränade vi lydnad. Ibland tror jag det är bra att göra uppehåll för idag hade polletten trillat ner både vad gäller läggande och ställande under gång samt fotgående både med koppel och vid fritt följ. Under eftermiddagen hade jag julgransplundring. Någon dans runt granen vart det inte för barnen. Istället fick de dansa runt strykbrädan och para ihop strumpor. Jag har en halv kasse med udda strumpor och idag när jag klagade över att tvättmaskinen äter strumpor säger maken att de paren som saknades hade han slängt för de var trasiga, jag trodde jag skulle få hjärnblödning. Ibland undrar man hur han tänker, udda strumpor kan vara bra att ha. Undrar hur många enbenta med strl 43-44 vi har i familjen.

Natti natti!