Jaha, intet nytt på löpfronten. Den dag Pyret börjar löpa får man väl se till att få med det på lokaltidningens "löpsedel". Jag tror det skulle vara en så stor stor händelse att det skulle gå. Tidningen verkar lida av akut materielbrist. Denna reflektion gör jag efter att ha läst en insändare från några damer i 70+ klubben i församlingskåren förfasa sig över något Stå-upp-program som SVT visat. Jag vet inte om jag missat något. Jag trodde att TV-tittande var en högst frivillig sak, jag trodde ochså att man hade möjlighet att byta kanal eller stänga av TV:n om den visar något man inte tycker om. Kanske har dessa damer så moderna TV-apparater  att man inte har några valmöjligheter. De kan i alla fall inte ha gamla TV-apparater för jag börjar ju ochså bli "ganska gammal". Jag kommer ihåg att vår första TV inskaffades 1970 och att det på den fanns en avstängningsknapp som min pappa alltid använde innan "Drutten och Jena" började med förklaringen att det programmet alltid utgick när han var hemma och skulle lägga min lillasyster och mig.

I förrgår ringde ovan nämnda lillasyster. Vi hörs inte så ofta men när något hänt är det till mig hon ringer. Hon hade testat att köra sitt vä pekfinger i en mixer. Ingen bra idé men någon måste ju testa. Resultatet var väl inte speciellt lysande och som den omtänksamma storasyster man då är och med tanke på det jobb jag har talade jag ju i stort sett genast om att risken för amputation av yttersta delen av fingret var överhängande. Hon ska tillbaka till sjukhuset imorgon för kontroll och då vet dem väl mer. Ibland önskar jag att det inte var 50 mil till henne. Mamma skulle fixa med en uppmuntringsbukett med tulpaner. Hon bor ju bara 5 mil från syrran. Samtidigt börjar mamma bli gammal och inte helt kurant. Hon har en period gått hos en arbetsterapeut för en inflammation i några senskidor. Hon måste vara en mardröm för den arbetsterapeuten. Varje gång hon varit där ringer hon mig och vill kolla om det hennes arbetsterapeut sagt verkligen stämmer. Jag försöker att tala om att jag inte är synsk och att jag tror till 100% på min kollega men det är svårt.

Idag har Madde och Whipparna varit här på kaffe, de hade köpt med sig semlor och det var ju inte helt fel. Min bantning börjar på måndag (tror jag). Killarna skulle tränas i passivitet så de fick sitta fastknutna i hallen. Gissa vilka miner dem gav matte när hon kollade att de inte gjorde ofog. Pyret gjorde ju inte det roligare  för dem heller. Hon sprang fram och tillbaka framför dem med sitt nya ben. Schyst eller hur!

I morgon blir en vanlig lång arbetsdag sedan ska jag börja uppladdningen för att gå ut på dans på lördag. Jag och maken ska på Live and Jive i Katrineholm. Eftersom jag vet hur "bra" jag brukar må om jag inte får sova på mina vanliga tider så går det åt både uppladdning och sedan "nedladdning" på söndag. Tur att man inte nyttjar alkohol för hur skulle man må då.

Nu ska jag fortsätta "titta" på friidrott samt sticka till Milou. Kursen börjar ju på tisdag så nu gäller det att ligga i. Kram och Natti, Natti